Ett evigt hostande

I dag ringde de från förskolan. Edvins hosta, som han haft i veckor, hade blivit värre. Det var bara att kalla hem Micke och bilen. Turligt nog hade vi precis fått paket med posten från Panduro med fingerfärg och heltäckande förkläde. Lite kladdigt tyckte Edvin, men han vande sig efter ett tag. Jag skar ut ett hjärta och en stjärna i en potatis så vi kunde göra potatistryck. Det var inte igår man gjorde det.

Hurra för semmeltid!

I fredags bakade jag och Edvin semmelbullar. Det blev riktigt goda, både att äta som de är men inget slår en semla med mandelmassa, grädde och florsocker. För att inte förfaras blev jag "tvungen" att fixa till de sista två semlorna idag och äta upp. Pappa skulle ha tittat förbi (och då hade han fått en av dem, jag lovar), men hans kvalitetsbil ville inte starta så jag fick offra mig på båda.

Semmelbullar
50 g jäst
1 1/2 dl socker
2 tsk kardemumma
1 tsk salt
50 g smör
5 dl mjölk
1 ägg (+ ett att pensla med)
17 dl vetemjöl
Gör så här: Blanda jäst, socker, kardemumma och salt i en bunke. Smält margarin, häll på mjölk och vispa i ett ägg (ska vara 37°C). Häll detta över jäst etc. i bunken. Blanda i mjöl. Låt jäsa i en halvtimme. Knåda degen och dela upp i 24 st bullar. Pensla med ägg. Grädda i 225-250°C, 8 min mitt i ugnen.
Semla: Skär av ett lock på bullen och gröp ett hål i bullen. Blanda inkråm med mandelmassa och lite mjölk. Fyll bullen med detta, klicka på grädde och sikta över florsocker på locket. Ät och njut!

En liten gödgris

Vart ska det sluta, frågar jag mig. Axels vikt och längd har åter kontrollerats, vid tre veckors ålder. Han väger nu imponerande 4135 gram och har blivit 56 cm lång. Istället för att följa sin tillväxtkurva, skär hans kurva brant uppåt över ett antal kurvor i diagrammet. Men han har iallafall inte lämnat diagrammet, utan ligger nu någonstans i mitten. Finfint tyckte bvc-sköterskan, så vi säger väl detsamma.

Ett ljudlöst skratt?

Det verkar lite tidigt, men jag tycker att han ler mot mig ibland.

Axel

På 1300-talet förvandlades det bibliska namnet Absalon till det nordiskt klingande Axel. Absalon kommer från hebreiskans Abshalom som betyder fredens fader. (Hämtat från Svenska namn)

Axel Carl Artur

Får jag lov att presentera Axel W. Karlsson!
Nu är det bestämt. Tage var klart populärast bland de kamrater som lagt sin röst på bloggen eller verbalt. Något som talade emot Tage var att det inte fungerar så bra internationellt, alltså främst på engelska. Testa ordet för salvia, Sage, och sätt sedan ett T först. Inte så vackert. Så Axel fick det bli.

Namnet

Nu får ni väl lov att bestämma er... tänker nog många av er och det finns en del som också har dryftat detta verbalt. Jag är av samma åsikt, men eftersom vi har valt ett demokratiskt styre i vår familj så är alla inte riktigt redo än att ta beslutet. På grund av sjukdom har han fått dispens några dagar, men nu dras tumskruvarna åt...

En välmående krabat

I torsdags hade vi besök av en BVC sköterska. Allt var finemang med lilleman och han hade gått upp 500 gram på en vecka, till 3500 g. Inte så förvånade så som han äter.

Sjukdom i familjen

Äntligen börjar allt återgå till det normala. Micke åkte på en dunderförkylning/influensa och har legat deckad i dagar med frossbrytningar. När han äntligen var på bättringsvägen lyckades han hosta kraftigt med ryggen i en ofördelaktig krök och fick en sträckning i ryggen. Men nu så är han åter på benen och min tid som ensamstående två-barns mor är över ;O) Nu börjar jag få lite känningar i halsmanlarna, så kanske har vi inte sett slutet på sjukdomstiden än...

Sötsug

Idag kom Lene och Stella på besök. Efter lunch och trevligt umgänge började sötsuget hos de ammande mödrarna bli allt för starkt. Vi packade in de små i sina vagnar och begav oss ned till Jakobsbergs centrum. Målet var konditoriet Sans Rival och de som lockade var deras semlor. För att vara säkra på att få tillräckligt socker och grädde toppade vi kalaset med varm choklad och vispgrädde. Lätt illamående staplade vi därifrån för att utforska Jakobsbergs centrum. Det gick ganska fort, men vi lyckades ändå shoppa lite barnkläder innan vi promenerade hem igen.

Lika som bär!

Vem är vem kan man undra?

Sovande sötnosar!

Här sitter jag i soffan med datorn på knät, huset är alldeles tyst. Alla mina sötnosar stora som små sover sin skönhetssömn. Micke fick inte plats på soffan så han är förvisad till undervåningen. Jag har lagat mig en god kopp lakritste och sitter här och bara myser och lyssnar på mina små som snusar brevid mig i soffan. Livet är allt bra härligt!

Kameratrubbel

Hur många gånger har jag inte tappat bort batteriladdaren till kameran... och nu har det hänt igen. Kameran är stendöd till råga på allt. Visst är det bra med en laddare som tar lite plats, men den kommer ju bort så lätt. Vart kan den va!!!

Tre dagars kontroll

I går var vi tillbaka på Karolinska för efterkontroll. I vanlig god stil passade vi på att maxa vår dag så mycket som möjligt. Micke var på labmöte på morgonen och jag passade på att bjuda mitt lab på lite morgonfika och visa upp den lille. Sen var det dags för kontroll: väga, klämma och "bända". Han hade gått ner lite, till ca. 2900 g, men inte mer än vad som är normalt. De kollade också hans hörsel med en otroligt sofistikerad apparat. De satt en liten hörselsnäcka i hans öra, den sände ut små klickljud som sätter flimmerhåren i örat i svängning. Flimmerhåren skickar tillbaka ljudvåger som registreras av micken som också sitter i hörselsnäckan. Hur låter flimmerhår som rör sig kan man undra? Allt var bara finfint med honom. Efter lite lunch fick även Mickes arbetskamrater träffa den lille. Micke stannade kvar på jobbet och jag och lilleman passade på att hälsa på mormor på hennes jobb på vägen hem. Hon var mäkta stolt när hon visade upp sitt nya barnbarn för sina arbetskamrater. Sista anhalt var Edvins förskola. Edvin var mycket nöjd att hans bebis kom och hälsade på på förskolan.

Bröderna Karlsson

Här är mina två sötnosar. Edvin tycker det är lite spännande med "hans bebis", men han pysslar mest med sitt. Än så länge har han inte visat tecken på avundsjuka, men det kan säkert komma när han inser att "bebisen" alltid ska bo hos oss.

Nu har han kommit!

Nu är han född och det gick med en väldig fart. 00:15 bestämde vi oss att åka in till Karolinska. Då hade det börjat att göra rejält ont. Vi kom dit 00:42 och 00:59 är han född (5/2). Så det var nära att han fötts i bilen på vägen in. Vilken skillnad mot förra gångens maraton. Den här förlossningen var nästan oförskämd enkel. Alla mår bra och vi åkte hem 11 timmar efter han föddes. Efter hemkomst har jag ägnat i stort sett all tid åt ammande. Han är en hungrig krabat.
Vi har inte bestämt namn ännu men hoppas vi ska lyckas bestämma oss innan veckan är slut.
Han vägde 3155 g och var 51 cm lång
Kom gärna och hälsa på!

Mer värkar

Här är jag vid datorn och visst är det på gång. Äntligen! 4 minuter mellan värkarna, men de är ganska snälla fortfarande, de håller bara i sig 30 sekunder åt gången. Så värre kommer det bli. Än så länge finns det plats på Karolinska men det är inte läge än att åka. Skönare att vara hemma och ta det lugnt

Värkar

Jag undrar, jag undrar... Efter att ha väntat en vecka känner jag mig fortfarande skeptisk men kanske har värkarbetet startat nu. För säkerhets skull har jag jag kallat på mamma och Gunnar och dom är på väg hit för att sova här i natt. Oj, nu kom det en värk till, nu är det nog på gång i allafall. Jag hoppas att det inte tar 20 timmar den här gången som det gjorde förra gången och jag hoppas att det finns plats för oss på Karolinska.

Melodifestival

Jaha, då var det dags igen för melodifestivalhysteri. Om gårdagens tävlande utgör gräddan av Sveriges schlagerelit blir iallafall jag seriöst oroad för genrens framtid. Fast och andra sidan, för de som såg återsändingen av Melodifestivalen 1974 när ABBA vann, så var inte heller de så slipade och det gick ju bra för dem. Flera klassiker föddes det året, så som Lasse Berghagens "Min kärlekssång till dig" och Östern Varnebrings "En mysig vals".

Möss och Superhjältar

I dag bestämde vi att vi inte bara kan sitta hemma och vänta på att föda barn. Vi packade därför in familjen i bilen och begav oss till Åbergsmuseet i Bålsta där de just nu har en specialutställning om superhjältar. Kul för både vuxna och barn.

Välkommen!

I väntan på att vår nya familjemedlem ska bestämma sig att komma till världen tänkte jag bege mig in i bloggandets underbara värld. En perfekt sysselsättning för någon som inte kan mycket annat än att sitta i soffan med datorn på knät. Jag har på senare tid fått ett enormt behov att "boa". Inte helt ovanligt för gravida vad jag förstår. Men eftersom mitt fysiska tillstånd inte tillåter att bygga om tvättstugan får jag nöja mig med att blogga, surfa på nätet och sticka bebistofflor. Vad är det i kroppen som väcker behovet att handarbeta när man är gravid och ammar?